Valet

För de flesta svenskar verkar det självklart att jag, i egenskap av svenskfödd, skulle stödja denna Messiasfigur som kom till MAKTEN för exakt fyra år sen idag. Och det faktum att jag inte gör detta, gör mig till en Romney supporter, fel! Jag kan för det första inte rösta, jag kan visserligen bli medborgare, men har ej haft tid. Skulle inte röstat oavsett. Eftersom min röst inte betyder något i slutändan, varken här eller i Sverige. Och det handlar inte om att "dom där jävlarna gör ju ändå inget". Problemet för mig är rent principiellt, jag accepterar inte att MAKT tas ifrån mig. Det är jag, och DU, som ska bestämma vår egen framtid. Inte någon som representerar oss. Med dagens teknologi skulle det vara fullt möjligt att bestämma allt från budget till straffbestämmelser via direktdemokrati. Att det finns representanter beror i grunden på avstånd, speciellt då här i Usa, men förmodligen i Sverige med. Nu är det ju dock så att avstånd inte betyder något längre, alltså har detta skick av styre spelat ut sin roll. Så varför finns det då kvar? Min åsikt är ren och skär lathet, inte från de valda som tiger, utan från oss som också tiger. Att det skulle vara någon maktiver från de som leder oss, tror jag inte, inte i någon stor  utsträckning. Finns säkert en massa eldsjälar som brinner för sin ideologi och kämpar för den. Det är indoktrineringen i att detta sättet är det enda vi har att välja på, om vi inte vill ha diktatur så klart, och det vill ju ingen. Så vad väljer man då?

Lite om valet ikväll,
För amerikaner handlar valet om ekonomin, och enbart detta. Tillskillnad från vad som hörs i svensk media, skiter den vanlige amerikanen fullständigt i om deras president fungerar utomlands. Då landet i sig själv står vid en ättestupa och bara väntar på den sista knuffen, dödsstöten. Även om detta kanske inte stämmer i sig, är det vad folk tror. Och det är inte helt obefogat. Landat har trampat på samma plats i fyra år nu utan någon förändring till det bättre. Så att de ser till en industrimagnat och spekulant med erfarenhet inom ekonomi och industri att leda dem kanske inte är så jävla konstigt. Eller? Vad man än tycker om Romney och hans partner vad gäller sociala frågor, så är det inte det folk ser. Precis som med Obama för fyra år sen, ser man nu till en ny frälsare. Hur falsk han än må vara. Det är den mest basala instinkten som kickar in helt enkelt, hoppet. Något nytt att ty sig till, som ska rädda allt och alla. Värre personer har ju faktiskt blivit valda av just dessa behov av starka ledare i en krissituation, Hitler var en.